Sista kurstillfället – veckan som gått hade ägnats åt kardning hemmavid.  Runt långbordet dukades det upp med bubbelplast, plastburkar, sprejflaskor, naggkavlar och hur kassarna togs nykardad ull i svart, brunt och vitt.
Alla hade olika idéer om vad som skulle göras med ullen.  Här skulle skapas storverk!
Under eftermiddagen så hölls såpvattnet tillräckligt varmt, det sprejades , knådades, kavlades, bankades…ullen tål en omild behandling.  Bläddrade i Carinas boksamling …och här fanns mycken kunskap att hämta t ex att olika ullsorter krymper olika mycket, ett tunt ullager krymper mer än ett tjockt.

Har sorterat , tvättat, tesat ullen från ett av Åsenfåren i Tivedstorp.  Idag testade jag att karda på kardmaskinen.    Konstaterar att jag aldrig kan få lika fina kardflor med handkardor.

Har hittat en video där Lena Hammarlund visar hur man gör.

Hemuppgiften bestod i att tvätta ullen.

Studiecirkeln om ull började i torsdags 1/11, på schemat stod sortering. Vi samlades i utställningslokalen där det fanns säckvis med ull. Nyklippt och grovsorterad. Här fanns alla möjliga sorters ull.
Carina har värmlandsfår och hade precis fått dem klippta.  Värmlandsfår är gammal lantras, helt oförädlad! Det innebär bl.a att varje får har sin egen typ av ull. Irja hade stora säckar med  lockig ull.  Här fanns småkrusig vit ull – ja den var just nu ganska så gulaktig.  Brun och svart ull där det fanns ett och annat märghår.  Döda hår som vi skulle plocka bort.
Carina är kursledare och berättar  hur hon brukar göra. Annat som ska bort är timotej och annat gräs.  En del är ull är torr och sträv och andra nästan fettdrypande!  Detta var var himmelriket för mig – att plocka åt mig alla möjliga sorter för att ta hem och provspinna.